Här är stillhet och tystnad nu när marken färgats vit Från den trygga, gamla kyrkan klingar sången ända hit Jag har stannat vid vägen för att vila mig ett tag Och blev fångad av det gränsland som förenar natt och dag
Och ett sken ifrån ljusen bakom fönstrets välvda ram Har förenat dom själar som finns med oss här i tiden Och jag vet att dom som har lämnat oss har förstått att vi är Liksom fladdrande lågor så länge vi är här
Och där bland gnistrande stjärnor som förbleknar en och en Kommer livet väldigt nära som en skymt av sanningen Vi är fångar i tiden som ett avtryck av en hand På ett frostigt, gammalt fönster som fått nåd av tidens tand
En sekund är jag evig och sen vet jag inget mer Bara ett, att jag lever lika fullt som någon annan Jag är här och mitt på en frusen väg finns det värme ändå Fastän snön börjar falla och himmelen blir grå
Här är stillhet och tystnad nu när psalmen tonat ut, Men jag bär dom gamla orden i mitt hjärta som förut Och jag sjunger för himlen, kanske någon mer hör på "Hosianna i höjden", sen så börjar jag att gå
Och jag går till dom andra, jag vill känna julens frid Jag vill tro att han föddes och finns med oss här i tiden Det är jul och det finns ett barn i mig som vill tro att det hänt, Och som tänder ett ljus varje söndag i adventTeksty umieszczone na naszej stronie są własnością wytwórni, wykonawców, osób mających do nich prawa.
