'Jag viger mitt liv åt rättvisans kall' I vrede och sorg han svoro sin ed Vid färdernes gravar han spillde sitt blod för att segla de högstämda orden
Enöga skådade ner på den man Som till hämnden den bittra sig lovat Han skänkte sin makt till hämnarens svärd För priset som alltid betalas
Jagad av ångest och plikttrogenhet Han tråget strävar framåt sitt mål Tungsinnets svärta färgar hans lynne Men hoppet om själafrid brinner ännu
Åren nu går för Allfaders kämpe Hans faders baneman alltjämt gäckar Men vid åsen den gröna han äntligen ser Att Oden hans hämnd honom skänker
Han stöter sitt svärd i fiendens bröst En tomhet sig sprider i den edsvurnes kropp Ej frid i själen, ej lugn i sinnet Han känner nu hoppet brinna ut
Hämnden var bitter, kall is sin grav Ett bortkastat liv i Midgårds famn I stridens hetta, pilen slår hem Och han sågo valkyrians vackra gestalt
Mot Odens hall, hans sista ritt Hans tapperhet lösen för färden Vedergällning släckte ej törsten Den stillade inte sorgen men
Bland enhörjars lag han mjödet njuter Och i Allfaders sällskap han fann sin roTeksty umieszczone na naszej stronie są własnością wytwórni, wykonawców, osób mających do nich prawa.