Hans sinne tynges av sorgen hans stor Sedan männen livet hans tagit Borta är kvinnan som voro hans ljus Försvunnen frå dagerns bleke
Han går över äng, förföljd av sin sorg Försjunken i tankens ångest Sakta han falnar, en låga som dör En låga som för länge sen svalnat
Han strövar mot skogen, mot bergens prakt över frostpinad hed han följes Hem till landet, hans födelses plats Så långt bort från byarnas ljusTeksty umieszczone na naszej stronie są własnością wytwórni, wykonawców, osób mających do nich prawa.
