Gyllene åkrar, nyslagna och badande i soljus - vi kisar Andra blicken skymtar fält och rusande skogar, täckta av snö Snö, piskald av skummande bränningar där timrade stugors fönster iakttar Dricker ur minnet, tankar om en god stundande tid. Färdas långsamt, men leende
Halm och honung, salt och sorg Torv och tång, en eftersmak så lång Ett svidande skri av nostalgi Glasen är tomma, sinnena fromma
Flutande sol bränner got och lungorna fylls av det glödande Vi färdas fram mellan byar, genom landskap - ur vinterns oas till et värmande glas Och alltsom snökaos anfaller vårt fönster delar vi denna stund Att en dag tillsammans resa till Uisge Beathas hemland
Torv och tjärä, skratt och sång Sälta, en ton olja och tapper gom Mossig slättmart satt i brand Gammal skuta, soltorr på strand
Mina vener, mina artärer och hjärnan likväl genomfars av whisky och jag andas min själ Jag hör vindarna skrika och spottas i ansiktet av ett upprört hav och dränker vemodet av alt vara i denna obesvarade naturromans, Kraft och mod fyller mitt upproriska blod. Med en butelj Ardbeg anno 1923 kan jag med klara ögon se med twåsiffrig geist i mitt omlopp
Vi blinkar trött mot en gryende dag, simmandes uppströms i guld och syra Ett antal hyllrader från eau de vie kommer vi jämt förbli i Dalarnas agorafobi Gammalt damn och minnen som ständigt spelar detta ledmotiv Om vi nya i detta gamla något kunde så Kunde så... Kunde så... Så skulle vi en gång skörden få slå slå upp en till! Skål!Teksty umieszczone na naszej stronie są własnością wytwórni, wykonawców, osób mających do nich prawa.