Djupa sjöar av härsknat och stelnat talg Det rör sig likt det ägde ett eget väsen I kolossala, stinkande gravhögar av späck Speglas det korpulenta psykets överflöd
Genom dessa förtäppta kärl löper inget liv Sprängfyllda bukar förblir ständigt bottenlösa Svall av kväljande galla lämnar sina spår Tänder tynar bort likt atrofierade ruiner
Från helvetessvalget höres Cerberus kalla Denna frosseriets fyrtorn och väktare På svullna bukar krälar de nu fram Mot ljudet av Bulimia Nervosa's larm
På andra sidan klyftan, självsvältens vånda Dess nakna och förmultnande lund uppenbaras I dess utmärglade fång vaggas livets gåva Till synes skendöd, till synes transparent
Förgängelsen är vad som förenar dessa entiteter Självhatet är vad som sammanlänkar dessa sjukdomarTeksty umieszczone na naszej stronie są własnością wytwórni, wykonawców, osób mających do nich prawa.
