Ensam du står i buskens snår. Och du fäller en tår av saknad för stulna år. Väderbiten ärrad med sår. Täck av blod från jägarens bål, näsa, lår.
Född av öppna slätters rus. I skydd från människans ljus. Ovetande om den dag. Som skulle uppenbaras snart. Himlen skulle lysas upp. Och utplåna hela din grupp. För att ni var så fluffiga och möra.
Vi lekte på en äng. Åt gräs som även var vår säng. Frost på våra nosar. Ett med skogen och alla dess väsen.
När vi hörde prasslet. Var det redan för sent. Vi kunde inget göra. Omringade vi var.
Himlen lystes upp i en skräck symfoni något liknande vi aldrig sett. När smällar kom ett till liv försvann, smärtans dimma fyllde denna äng. Några försökte fly, men deras färd tog snabbt stopp. I käftarna på mycket fulare djur, slets halspulsådern upp.
Lilla Rudolf var stel av skräck. Där han satt och tryckte under en sopsäck. Efter en tid jägarna försvann. Ensam kvar, liten och svag men helt gudinnegrann.
Varje dag han träna hårt. För att bli mer än support. Träna käken, snabba kliv. För att släcka jägarns liv. Härda hud av stickig bark. Äta flygsvamp som knark. En Fullfjädrad dödsmaskikn.
Med tyngden som ett hängbukssvnin. Lika smidig som Vaselin. Rudolfs plan om Hämd. Gjorde bäcken i skogen helt vettskrämd.
När dom hörde horn mot rutan. Var det redan för sent. Ljudet från tvn sänktes. Rudolf gjorde entre.
Jägarns familj samlades in en ring, Rudolf slet av jägarens fot. Nu fick han bevittna dagarnas slut, för hans familj som han höll så kärt. Emmas lilla mjälte fick smaka horn och sonen Erik hovades till döds. I ett gurgel av blod dog hans fru, av halspulsåders bett.
Jägaren dog av svält, Rudolf börja resan hem. Men en bil krossa Rudolf och han flög ned i ett dike. Nu är han med sin familj i ett annat rike.Teksty umieszczone na naszej stronie są własnością wytwórni, wykonawców, osób mających do nich prawa.
