Då frusen mark, mot berget svart Jag går denna natt Morkret har kommit, vilande tyst Endast månen skanker sin lyst
Människor har fallit, människor har dött Blodet har färgat det mesta rött Få har lyckats att ta sig dit Till denna svarta monolit
Monolit Dödens triumf Monolit Följ dess kall
Mänskliga pussel, skulpturer av sten Som vridna fossiler av mänskliga ben Ingen kan baratta vad som händer här Ingen har än lämnat dess sfär
Uråldrig ondska, stöpt ur död Mänskliga offer i överflöd Svart är färgen, från topp till fot Ingen nåd när den kräver sitt blot
Monolit Dödens triumf Monolit Följ dess kall
Väl framme, landskapet kargt Nåt väldigt reser sig, stort och argt Den breder ut sig, brett upp till skyn En hårresande, men mäktig syn Natten är öde, ett mörker komstant Allt jag hört, blir nu sant Jag förs in, den tar min själ Min kropp förtvinar, sakta och väl
Ett med berget, det tog mitt liv Dödens triumf i en enda giv Berget kallar ännu en gång På nytt blod, natten lång
Monolit Dödens triumf Monolit Följ dess kallTeksty umieszczone na naszej stronie są własnością wytwórni, wykonawców, osób mających do nich prawa.
