Av nordlig prägel först höres viska Den arga vind som fimbultrakter skola piska I kulet väder Den härdar dem som pinad ödemark beträder
Dess karga klagan så ödesdiger Nu likt ett härskri emot himlabågen stiger Dess grymma iver En höstlig årstidssång som tystnaden fördriver
Dess makt nu stegras, de veka fasar Inför den stormblåst som i luftfärder rasar Nu sorg befaras Inunder olycksmoln där död skall vederfaras
De dystra toner som ekar åter Besjungs av fagra stämmor som för vinden gråter Den omlit kväver Då, liikt en vredgad gudom som sitt dödsgarn väver
Refräng: Ensligt land Vid himlabrynets rand Där tysta furor tyngda står av trolska vemodsband Fjällets gnom Betyngd i ålderdom I bergets valv, vindens alv Rik i fattigdom
Det råder vargtid och bråda dagar Ej ens den rovlystne järv i blodtörst jagar För regnets ilar Bland klippors skydd då i blodruset vilar
När nordlig fornmakt sig framåt bryter I raseri då ilsket filmbulstormen ryter Den själaprövar Det starka folk som i förgätna marker strövar
Den piskar nu fjällets snöklädda rygg Där rimfrostgrå jökultungor består Den isande kraft så vederligt stygg Varslar om vinter dräpande svår
Refräng: Ensligt land Vid himlabrynets rand Där tysta furor tyngda står av trolska vemodsband Fjällets gnom Betyngd i ålderdom I bergets valv, vindens alv Rik i fattigdom Teksty umieszczone na naszej stronie są własnością wytwórni, wykonawców, osób mających do nich prawa.
