April kom till stan, läget var desperat Jag är stolt att vi klarade av det En del vänner försvann, kärlek på långdistans Några av dem var jag med och begravde
Men i minnet är jag hemma Mitt rum på Äppelstigen Tar bussen upp mot Nyfors till dig Jag hittar sista ciggen i Martins paisley-skjorta Jag tror att världen väntar på mig
Men vi gav inga löften Har inga ord att hålla Finns inget mer att säga nu Jag lovar att jag minns allt Som solljus på fasaden Jag ser det klart framför mig
En spelning på ett kårhus Jag mötte mitt livs kärlek Utan att egentligen levt Jag föll på knä i hallen Jag tillbad telefonen Och varje tyst minut var ett svek Om jag hade något att säga Fick jag åka hela vägen Hem till dig eller skriva ett brev Så svara på min fråga Jag har så jävla tråkigt Varför blev allt som det blev?
Sommaren kom som ett grymt litet barn Du sa nu är det äntligen över Alla vänner vi har Well, de få vi har kvar Är det enda vi egentligen behöver
Ensam kom du och ensam går du En vilsen astronaut Den enda levande på Nostromo Den sista i ditt slag
Ensam kom du och ensam går du Den starkaste av de svaga Omutbar som Conrads Nostromo Är du en astronaut
Jag lovar att jag minns allt Nästan som det hände Vi pratar aldrig om det igen Men vi tänker alltid på det Förvränger vissa saker Förtränger allt det fula vi känt Vi slipar ner våra kanter Våra drömmar, våra ideal Den obegripliga kärleken Och vägen till vårt helvete Är byggd av goda föresatser Hjältarna har blivit fiendenTeksty umieszczone na naszej stronie są własnością wytwórni, wykonawców, osób mających do nich prawa.
