Hör hur dårskapen stilla värker fram genom kvarglömda hjärtan.
Hjärtan som aldrig slutat banka för den källa som tröstlöst inger hopp.
Dömda till ensamhet är de fromma som ständigt söker förundran
men som ändå nöjer sig med att tro på det som anses vara sant.

Ett liv ska offras till krafter vi inte visste fanns.
En värld ska födas ur virrvarr av inbillningar.

Hör så tyst det är här inne i salen där ödets tankar gror.
Långsamt porlar tidens vanmakt ur källan som aldrig sina skall.
Taktfast sipprar det från djupet ner i våra sönderfrätta sår.
Sår som gapar tomt mot källan så gåtfullt men ändå så självklart.

---

Teksty umieszczone na naszej stronie są własnością wytwórni, wykonawców, osób mających do nich prawa.