Kvällens guldmoln fästet kransa. Älfvorna på ängen dansa, och den bladbekrönta Näcken gigan rör i silverbäcken.Liten pilt bland strandens pilar i violens ånga vilar, Klangen hör från källans vatten, Ropar i den stilla natten: “Arma Gubbe! Varför spela? Kan det smärtorna fördela? Fritt du skog och mark må liva Skall Guds barn dock aldrig bliva!
Paradisets månskensnätter, Edens blomsterkrönta slätter, Ljusets änglar i det höga, Aldrig skådar dem ditt öga.
“Tårar Gubbens anlet skölja, Ned han dyker i sin bölja, Gigan tystnar. Aldrig Näcken Spelar mer i silverbäcken. Teksty umieszczone na naszej stronie są własnością wytwórni, wykonawców, osób mających do nich prawa. |